jag vill aldrig mer tänka på året 2008

iskristaller på min ruta, varma filtar runt min kropp.
allt är som det borde, egentligen.
årets sista dygn har inletts och jag är ensam.
det känns bra att kommande år blir på mina villkor.
de senaste två åren har inte varit mina bästa.
som alla säger, det kan bara bli bättre!

jag åker till den timrade stugan i skogsgläntan över nyårsafton. det är bäst att packa mössan och täckbyxorna, ryktet säger att det är minst 15 minusgrader där uppe. huvva. på fredag är jag tillbaka. några dagar äldre, snyggare och bättre. gott nytt år allesammans!

ps! mina två bästa är just nu i chile på varsitt håll, jag saknar er mest!

julmat, b-uppsats och snö

min första nyhet är att jag har kört ett X2000! jooo det e sant. jag blev mäktans peppad på att bli lokförare. sen så kom jag på exakt vad det var jag tänkte och nej, jag vill inte bli lokförare. men coolt var det!

här är utsikten från förarhytten mot Uppsala station...

tre saker som jag har mycket av just nu. konsekvensen blir att jag är konstant proppmätt, lite stressad och ganska frusen. idag har vi iofs haft plusgrader här ute på landet, helt underbart promenadväder!

min jul har varit väldigt mysig, jättemycket snö och lagom mycket folk i stugan. lillebror åkte hem idag, trist - det känns aldrig som om tiden räcker till nuförtiden. själv tar jag tåget ner på söndag, ska passa på att hänga med AK hela vägen ner till uppis där hon hoppar av! lyx med sällskap för en gångs skull. väl hemma så blir det jobb och b-uppsats i en vecka. dygnet runt skulle jag tro... men jag har fortfarande humöret intakt. jag tänker inte ge efter och få panik.

TACK!
Så himla fint att få fira en rätt obetydlig födelsedag med många av mina allra bästa tjejer. 27 år har jag nu hunnit fylla och jag känner mig som precis samma person som igår. Intet nytt från fronten. Men däremot så känner jag mig otroligt tacksam över att så många ville komma och hälsa på, samt följa med på middag och drinkar. Klockan 03 inatt när jag som vanligt inte kunde somna låg jag och tänkte på livet som är och har varit. Ett ögonblick så blev jag lite sorgsen, jag tänkte på allt som gått förlorat - alla människor som inte finns kvar i mitt liv. Ganska snabbt upptäckte jag att min känsla försvann i kroppen när jag tänkte över hur mycket som finns kvar. Att jag har mig själv, mina vänner, min familj och en finfin lägenhet där jag trivs SÅ bra. Det finns för lite tid här på jorden för att tänka på det som inte finns. Brustet hjärta till trots så ska jag ha mig själv en riktigt fin födelsedag och njuta av att jag vaknade av solen i ansiktet för första gången på flera veckor.

night on earth

jag börjar hitta mer harmoni. varje dag känns mer öppen och givande. det enda som saknas är snö. trots att mitt schema är fullt har jag ändå en lugn centerpunkt där jag bara har mig själv. en stor skillnad när man är ensam är att man bara måste oroa sig för sig själv. självklart kan det kännas sorgligt ibland men oftast väldigt befriande.

för övrigt så är jag verkligen S(P)ARA. men - jag är världens gladaste materialist när jag väl slår till och köper nåt. inget gör mig mer glad än att handla saker till min lägenhet!! haha... vansinne egentligen men så är det. igår var jag och björn på ikea och handlade soffa till mig. björn var för övrigt min klippa i stressvansinnet. för första gången i mitt liv kom jag hem till lägenheten med ALLT på min inköpslista. increible! det är sååå mysigt hemma hos mig nu, det är verkligen min zon där jag mår bra. underbart att det är fixat innan nästa helg när jag får besök av många av mina tjejer!

veckans boktips: mannen utan öde (imre kertesz)
veckans filmtips: night on earth (jim jarmusch)

inatt ska jag jobba natt, funderar på om jag ska orka dra med mig laptopen om det blir lugnt. känns mest bara drygt just nu att släpa... kanske ska (borde) läsa lite inför B-uppsatsen istället. nu ska jag sova lite :)

äntligen!

åh jag är så sjukt peppad över att skidsäsongen har kört igång!
tänk att man nu mer eller mindre varje vecka får njuta av skidskytte, slalom och längdskidor på teve. äntligen finns det något på en av mina 4 kanaler som man kan längta efter. YEY! känner mig lite lätt bitter över att jag precis lämnade Östersund några dagar innan världscupen drog igång. tänk om jag skulle orka mig ut och verkligen fysiskt ÅKA skidor någon gång. det skulle vara fint.

Ps. Annakarin, du kan väl gå dit och heja lite från mig? Ds.

jag önskar verkligen att jag kunde beepa mig själv över de stora haven över en dag och ta en kaffe med maya i santiago. fan ibland är världen alldeles för stor med avstånd som känns som avgrunden. ibland behöver man verkligen bara komma bort från regnet, in i värmen och mittemot en människa som förstår vad man menar med allt. det är maya. sjukt jobbigt ibland att hon inte ens finns ett telefonsamtal bort.

i helgen var jag hos mamma i jämtland. jag uppfylldes av känslan av snö och lugnet spred sig ut i tårna. jag skottade snö, gick i snö, andades snö och kramade snö. på mindre än två dygn räserhängde jag med alla i min stora och spridda familj.
man ska vara glad för all kärlek som finns i närheten.

livet har struktur just nu, kalendern är välfylld och tiden knapp. jobb jobb jobb. plugg plugg plugg. trafikledare på halvtid, statsvetenskap b på heltid... imorgon drar vi igång med b-uppsatsen på allvar! det känns apbra faktiskt, jag och lina är världens bästa team.

om två veckor fyller jag år och jag är såååå peppad på att fira lite. jag ska få krama om en massa av mina tjejor!

A man of words and not of deeds

Is like a garden full of weeds

And when the weeds begin to grow

It’s like a garden full of snow

And when the snow begins to fall

It’s like a bird upon the wall

And when the bird away does fly

It’s like an eagle in the sky

And when the sky begins to roar

It’s like a lion at the door

And when the door begins to crack

It’s like a stick across your back

And when your back begins to smart

It’s like a penknife in your heart

And when your heart begins to bleed

You’re dead, you’re dead, you’re dead indeed.